Både människor och rovdjur har funnits i detta land i tusentals år. I samband med att människorna brett ut sig och inkräktat på rovdjurens traditionella marker har dock problem uppstått. Allt oftare kan vi i media läsa och höra att rovdjur attackerat boskap eller husdjur. När detta händer blir många människor osäkra och rädda. Ibland är rädslan befogad, andra gånger kan den vara överdriven. Hur som helst ser vi att många människor idag är rädda för vargar och andra rovdjur. Dessa signaler från människor måste politiker ta på allvar skriver Magnus Sjödin (m) och Carl-Henric Ohlsson (m).

Debatten om rovdjur i Sverige blir ibland lite väl förenklad. Endera är man för eller emot varg. De som företräder att vargarna ska få finnas helt fritt är ofta personer som bor långt ifrån miljöerna där vargar finns. Medan vargmotståndarna ofta är bosatta där varg och andra rovdjur är relativt vanligt. Som vi ser det är Sverige tillräckligt stort för både människor, vargar och andra rovdjur.

Men om vi ska kunna samexistera måste ändå skador som t ex vargar orsakar kunna begränsas. Förutsättningen för att vargar och rovdjur ska kunna finnas i Sverige är att det finns lokal acceptans för djuren där de finns. I dag finns det skäl att ifrågasätta om så är fallet. Allt fler drabbas av angrepp från varg och rovdjur och många människor i vargrika områden känner en växande oro. Vi moderater tar denna oro på allvar och har därför öppnat för en ny rovdjurspolitik som visar hur vi moderater vill möta denna utveckling.

Vi föreslår fem konkreta åtgärder för att en bättre rovdjurspolitik:

1. En inventering av vargstammen Det behövs en inventering och utvärdering av vargen med utgångspunkt från dagens situation. Denna ska inte bara handla om att räkna vargar, utan också klarlägga rovdjurstrycket och förutsättningarna för dem som bor i vargrika områden.

2. Skyddsjakt ska beslutas på lägre nivå Vi vill öppna för att beslut om skyddsjakt eller andra åtgärder mot vargar som vållat stor skada ska ligga hos läns- eller regionstyrelserna snarare än centralt hos Naturvårdsverket. En decentralisering av detta slag skulle ge kortare beslutsvägar och möjliggöra snabbare beslut. Samtidigt som man lokalt också förmodligen har en bättre lokalkännedom om hur verkligheten faktiskt ser ut.

3. Förändra jaktförordningen Den föreslagna förändringen av jaktförordningens § 28 räcker inte. Skyddsrätten måste gälla samtliga tamdjur, även hundar, och utsträckas till att också gälla pågående angrepp på djur utanför hägn.

4. Licensjakt på varg Vi anser att det ska göras möjligt att bedriva reglerad licensjakt eller avlysningsjakt på varg. Naturvårdsverket bör därför ges möjlighet till skyddsjakt av avlysningskaraktär. En sådan begränsad licensjakt bör tillåtas i områden med stark koncentration av varg.

5. Bättre ersättning vid skada Skador på tamdjur som orsakas av rovdjur bör ersättas och gälla både för djur som ingår i näringsverksamhet och för djur som hålls som husdjur. Det behöver också klargöras under vilka omständigheter som skador ska ersättas samt för var och när en skada på jakthund ska ersättas.

Huvudsyftet med förändringarna är att långsiktigt hitta en lösning där både människor och djur kan existera i naturen. Människor som inte bor i närheten av rovdjur förordar ofta enkla lösningar som att totalförbud av jakt. Vi moderater menar att det inte måste vara lösningen för att kunna bevara rovdjuren.

Magnus Sjödin (m) Oppositionsråd, Sundsvall
Carl-Henric Ohlsson (m) Gruppledare, Ånge