Gösta Brydolf ställer 5 frågor i Sundsvalls Tidning på debattsidan den 7 april under rubriken ”Revisorskritik – och sen då?”. Eftersom Gösta Brydolf vore tacksam om någon revisor ville svara på hans frågor så gör jag det som ordförande i kommunrevisionen. Fråga 1; ” Varför anlitar man inte alltid revisorer utan bindning till den verksamhet som skall granskas?”. Svar: Oavsett vad revisorer granskar så har de aldrig någon bindning till den verksamhet som skall granskas. I exempelvis kommunal verksamhet så blir revisorer med anknytning till en nämnd genom eget engagemang eller släktskap undantagna för den verksamheten. Fråga 2; ”Varför granskas politiskt tillsatta styrelser av revisorer med politisk partistämpel?”. Svar: Denna fråga har en komplex utgångspunkt. Det handlar bl. a. om det kommunala självstyret kontra idén om en statlig revisionsmyndighet även för kommuner etc. Frågan handlar då om vi vill ha ett kommunalt självstyre eller inte. Där pågår det en utredning som Statskontoret arbetar med. Dessutom så anlitar revisorerna oberoende biträden vid sina granskningar. Fråga 3; ”Varför tycks det ofta vara så svårt att namnge den ansvarige för de misstag som föranlett kritik i revisionsberättelsen?”. Svar: I god revisionssed hänger man i princip inte ut enskilda tjänstemän i revisionsberättelsen. Däremot anges det alltid vilken nämnd som det handlar om. Vill ”ägarna” gå vidare med en revisionskritik så har de all möjlighet att göra detta, då den kritik som framläggs finns i ett rapportunderlag. Fråga 4; ”Är det inte så att ofta mycket höga styrelsearvoden försvaras och motiveras av det stora personliga ansvaret som sägs vara kopplat till styrelseuppdraget?”. Svar: En fråga som knappast är aktuell i den kommunala verksamheten, utan torde bara vara aktuell i noterade bolag. Fråga 5; ”Varför tycks även skarpa och år efter år återkommande revisionsanmärkningar om misshushållning med offentliga skattemedel sällan medföra några som helst konsekvenser för vare sig ansvariga politiker eller chefer?”. Svar: För det första så är det inte revisorerna som fattar beslut om vad som händer med den/de som får kritik mot sig. För kommunen är det fullmäktige som tar beslut. Byte av ansvariga sker ju då och då, såväl på politisk- som på tjänstemannanivå. Det är väl inte helt otänkbart att det ibland finns en koppling till synpunkter från revisorer till dessa byten, men som sällan eller aldrig syns utåt. Ytterst när det gäller den politiska nivån är det väljarna som utkräver ansvarsprövning – Det är det som kallas kommunalt självstyre. Slutligen vill jag bara nämna att det finns både regler och praxis, både från bransch och lagstiftare, om hur en revisor skall gå tillväga för att kunna stå för att en granskning har gjorts med utgångspunkt för GOD REVISIONSSED.

Mikael Gäfvert, ordförande kommunrevisionen i Sundsvall