Sundsvall – Norrlands huvudstad. Man kan lugnt konstatera att vårt val av varumärke har väckt uppmärksamhet. Vissa uppfattar det som direkt provocerande och undrar om den gamla industristaden har drabbats av storhetsvansinne. För andra känns det som ett naturligt val eftersom de uppfattar att vi redan är norrlands huvudstad inom ett flertal områden. Jag tänker närmast på att vi är handelsstaden nummer 1 i Norrland, att vi är navet för norrländsk skogsindustri och på vår unika stenstad som kom till 1888 efter den största branden i svensk historia. Inget av ovanstående är helt felaktigt. Varumärket Sundsvall – Norrlands huvudstad ger både en bild av hur vi uppfattar oss själva, men framför allt anger det en ambition, en riktning. Helt enkelt en lite uppkäftig upplysning om att vi på allvar vill vara med och tävla med andra framgångsrika regioner när det gäller inflyttning, företagande, turistnäring och hållbara transportlösningar, skriver Magnus Sjödin(M).
Det är regioner i första hand – inte enskilda kommuner – som attraherar arbetskraft och skapar tillväxt i moderna ekonomier i världen. I Sverige är det framför allt våra storstadsregioner som växer, men även andra regioner som till exempel Linköping-Norrköping blir allt mer framgångsrika i konkurrensen om arbetskraft och företagsetableringar. Men min uppfattning är att Sverige mår bra av att också områden norr om Dalälven får möjlighet att utvecklas och då känns Sundsvallsregionen – norrlands största arbetsmarknadsregion – som det naturliga valet.
Inte minst med tanke på de stora politiska och infrastrukturella omdaningar som pågår och planeras i vårt närområde. Nya E4 genom Sundsvall är förstås den stora katalysatorn i den här förändringsprocessen. Idag finns det elva trafikljus som stör flödet på europavägen mellan Helsingborg och Sundsvall. Samtliga elva finns mellan centrala Sundsvall och Kvissleby två mil söder om stadskärnan! En sträcka som utan tvekan uppfattas som både en fysisk och en emotionell bromskloss för alla som har närmat sig vår stad söderifrån.
Senast om fyra år är problemet undanröjt. 1800 årsarbetare jobbar med 4,6-miljardersprojektet och den bro som ska byggas över sundsvallsfjärden är det största broprojektet i Europa sedan millennieskiftet. Samtidigt står vi i startgroparna inför den mest omfattande satsningen på näringsliv och infrastruktur i Sundsvall i modern tid. Det handlar om ett logistiknav och en kombiterminal som framför allt ska trygga framtiden för Tunadals sågverk och Ortvikens pappersfabrik, som båda hör till de viktigaste aktörerna inom sina områden i norra Europa. I förlängningen handlar det också om att skapa en ultimat plats och containerhamn längs norrlandskusten för att ta emot, lagra och skicka vidare varor både i nordsydlig och i östvästlig riktning.
Med elektrifierad järnväg i området är det här en stor miljösatsning som beräknas rensa bort 720 000 lastbilskilometer per år genom att transporter förs över till järnväg och sjöfart. Miljösatsningen blir än mer omfattande när planerna på en biobränsleanläggning för skogsbiprodukter i området förverkligas. Lägger vi till satsningarna på två planerade centrala och havsnära bostadsområden, flygplatsen som snart är i kommunal ägo och vårt envisa arbete med att få till stånd dubbelspår på järnvägen till Stockholm, träder bilden fram av en klimatsmart, nytänkande kommun där goda kommunikationer och en stark framtidstro är betydande karaktärsdrag.
Det är den bilden vi vill förmedla även till de personer i södra Sverige som slentrianmässigt kallar vår landsända för tärande. Norrlands huvudstad vill vara med och tävla, men mest av allt vill vi vara med och bidra! Och då till en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar tillväxt som inte bara kommer vår region till godo utan hela landet. Det är en kamp och en utmaning att få övriga Sverige att ta till sig den här bilden av Sundsvall. Det är en nästan större utmaning att få alla i vår egen stad att våga tro på och dela dessa visioner.
Ända sedan kommunsammanslagningen 1974 har Sundsvall styrts av en socialdemokratisk majoritet och de senaste mandatperioderna har deras ovilja till förändring och nytänkande lagt en våt filt över kreativiteten och framtidstron i kommunen. Trots att de flesta kommuner – även S-märkta – har insett att valfrihet, mångfald och konkurrensutsättningsprogram inom både ”mjuka och hårda” sektorer är ett framgångskoncept, har S-ledningen i Sundsvall envist hållit fast vid kommunmonopolet. När andra kommuner – även S-märkta – har skapat näringslivsbolag för att stötta och utveckla företagsamheten, har samma ledning konsekvent vägrat att lyssna på ”sådana marknadsmelodier”. Det här medförde att företagare och entreprenörer helt tappade förtroendet för sin kommunledning. Tydligast bevisat i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat där vi de senast åren har varit fast förankrade på omkring plats 200 av Sveriges 290 kommuner.
Inte så smickrande för en kommun som är på 16e plats befolkningsmässigt. Sedan valet förra året har nu Sundsvall för första gången någonsin en moderatledd kommunledning bestående av fem koalitionspartier. Vi har påbörjat en mödosam men efterlängtad kursändring av denna svårmanövrerade (S)upertanker. Näringslivsbolaget och dess chef är på plats, lagen om valfrihet inom hemtjänsten (LOV) är i drift redan hösten 2012 och arbetet med att sjösätta valfrihets- och mångfaldsreformer i hela den traditionella kommunsektorn pågår med stor intensitet.
Vår viktigaste arbetsinsats är dock att ställa om hela kommunorganisationen mot ett kundorienterat arbetssätt. Vi är på god väg att lyckas. Vårt mål är att alla som kontaktar och behöver hjälp av kommunen ska betraktas som våra kunder, med allt vad det innebär av god service, vänligt bemötande och ett professionellt hanterade av ärendet. Då spelar det ingen roll om man är företagare, om man vill investera, ha bygglov, eller helt enkelt är en ”vanlig” medborgare som söker råd eller service. Den som tycker att det här är ett självklart resonemang har inte träffat oppositionen i Sundsvall.
De senaste veckorna har insändar- och nyhetssidorna översköljts av inlägg i den här frågan. Oppositionen vägrar att acceptera ett kundbegrepp och menar att man endast kan – och endast ska – vara medborgare i Sundsvalls kommun. Man har till och med gått så långt att hela vänstersidan i fullmäktige bär vita protestknappar med texten ”jag vägrar vara kund”. Handlarna i stan är måttligt förtjusta över kampanjen. En del kanske tycker att den här typen av pseudodebatter ger en bild av ”Norrlands Grönköping” snarare än av Norrlands huvudstad, men det känns viktigt att ärligt redovisa både stora och små farthinder, när vi nu sticker ut hakan och visar att vi vill vara med och tävla på allvar även i ett riksperspektiv.
För Sundsvall har verkligen fantastiska förutsättningar att nå toppen på den tävlingsarena som omfattar inflyttning, företagande, turistnäring och snabba, hållbara transporter. Men vi har också ödmjukheten att vilja lära oss av de bästa kommunerna i landet när det gäller valfrihet, mångfald, kundorientering och att bygga goda relationer gentemot näringslivet. Undersökningar har visat att det man i huvudsak kopplar ihop Sundsvall med snö, vinteridrotter och kalla vintrar. Mitt mål är att vi inom en tioårsperiod ska ha Sveriges varmaste klimat när det gäller näringslivsfrågor. Då är vi på allvar med och tävlar. Då är Sundsvall – Norrlands huvudstad.
Magnus Sjödin (M) Kommunalråd
