Integrationspolitiken har under lång tid fokuserat på omhändertagandet, något som varken gynnat samhället eller individen. Därför införde regeringen december 2011 en reform av mottagandet för nyanlända invandrare, den så kallade etableringsreformen skriver Elisabeth Gisslin Burman (M) i detta inlägg.
Flera utredningar pekar på att uttag av föräldrapenning för äldre barn försvårar för nyanlända kvinnor att delta i SFI-undervisningen och att den även försenar en etablering på arbetsmarknaden. Därför vill vi moderater nu se över möjligheten att förändra föräldraförsäkringen med syftet att underlätta integration och för att uppnå ett snabbare inträde på arbetsmarknaden för dessa kvinnor.
Integrationspolitiken har under långt tid fokuserat på omhändertagandet, något som varken gynnat samhället eller individen. Därför införde regeringen december 2011 en reform av mottagandet för nyanlända invandrare, den så kallade etableringsreformen. Syftet med reformen är att göra det lättare för nyanlända att bli delaktiga i samhället.
Reformen är tydligt inriktad på att de nyanlända snabbt skall lära sig svenska och etablera sig på arbetsmarknaden. Vi vet att nyckeln till lyckad integration och jämställdhet är arbete och egen försörjning. För utrikes födda kvinnor är dock trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden särskilt höga. Kvinnor födda utanför Europa är den grupp som har lägst sysselsättningsgrad, knappt varannan var sysselsatt under fjärde kvartalet 2011. Vård av barn kan vara en förklaring till att det ser ut så.
När man tar ut föräldrapenning har man inte rätt till barnomsorg. Många kvinnor får därför svårt att delta i undervisningen i svenska (SFI) och andra insatser som skulle kunna underlätta en etablering på arbetsmarknaden Enligt de nuvarande reglerna ger ett barn som har fötts utomlands rätt till samma antal dagar med föräldrapenning oavsett vilken ålder barnet har vid invandringen. För barn födda utomlands tilldelas föräldrapenningarnas dagar retroaktivt. Föräldraledighet för flera barn kan dessutom tas ut efter varandra.
Det medför att föräldrar som invandrar med flera barn ibland kan ta ut föräldrapenning under åtskilliga år. Eftersom en stor andel av de nyanlända mammorna bara får grundersättning – 180 kronor per dag – är deras genomsnittliga ersättning från föräldrapenningen mycket låg. Det nuvarande systemet med föräldrapenning till nyanlända kvinnor riskerar därför att bli en kvinno- och fattigdomsfälla. Men även barnen till dessa mammor riskerar att hamna i ett socialt utanförskap eftersom de inte är berättigade till en plats i barnomsorgen vilket i sin tur leder till att barnen försenas i sin inlärning av det svenska språket och socialisteringen med andra barn.
För en lyckad integration krävs det att människor blir delaktiga i samhället. I den bemärkelsen är inträde på arbetsmarknaden fundamentalt. Därför vill vi nu att regeringen tar ytterligare steg för att minska utanförskapet.
Elisabeth Gisslin Burman (M)
