Jämställdhets-debatten i Sverige har framför allt inriktats på att kvinnor ska få tillgång till det som uppfattas som manligt. Fokuset på jämställdhetsarbeten på det nationella planet har varit att rekrytera kvinnor till manligt kodade högstatusyrken, förtroendeuppdrag, bolagsstyrelser och utbildningar, anser Elisabeth Gisslin Burman(M).

Samtidigt handlar debatten om könskvotering till styrelser också om orättvisor i yrkeslivet, där kvinnor många gånger är utestängda från möjligheter till inflytande. Detta är viktigt, men vi moderatkvinnor anser att vi även behöver tala om de områden där män är underrepresenterade, där också män saknar möjligheter till inflytande. Ett sådant område är förskolan och även i viss mån grundskolan.

På riksnivå ligger andelen män som jobbar i förskolan stadigt på drygt 3 procent. Nyligen gjorde Skolverket en kartläggning om vad som hittills gjorts för att vända trenden. Det är en dyster läsning, på 40 år har inget egentligen hänt. Det finns dock undantag. ett exempel är Umeå där åtta procent av de anställda inom förskolan är män och 21 procent av studenterna på förskollärarutbildningen är män.

Även män ska också ha möjlighet att påverka utbildningen och utvecklingen av vår framtid, som är barnen. Barnen har rätt till mångfald och vi vet att det höjer kvaliteten på verksamheten. Vi är alla individer med olika erfarenheter. I denna mångfald vill vi se både män och kvinnor arbeta i förskolan.

Dessa olikheter måste få komma till uttryck och tillåtas. Ju fler skilda erfarenheter och olikheter som finns representerade, desto större mångfald kan vi erbjuda barn och föräldrar i förskolan. Vi Moderatkvinnor vill ha de mest kompetenta, engagerade människorna som förebilder och pedagoger i förskolan till våra barn och då behövs både män och kvinnor. Alliansen har avsatt nästan en halv miljard kronor riktat till särskilda jämställdhetsåtgärder åren 2013 och 2014. Sammantaget är det den största satsning på jämställdhet som har genomförts i Sverige.

Elisabeth Gisslin Burman (M)