Säkerhetsläget i Sveriges närområde är sämre än på flera årtionden. Moderaterna vill se ett omedelbart resurstillskott till Försvaret för anskaffning av ammunition, mängdmateriel och reservdelar samt för mer personal och satsningar på det civila försvaret inklusive cybersäkerhet.

Ryssland riktar ett militärt hot mot Ukraina och har samlat närmare 130 000 soldater vid gränsen som står redo att agera. Dessutom har Ryssland ställt helt orimliga krav på en ny europeisk säkerhetsordning. Kraven skulle, om de blev verklighet, omöjliggöra Sveriges möjlighet att bli Natomedlem.

Läget har försämrats betydligt sedan förrförra året då det senaste försvarsbeslutet togs. Överbefälhavare Micael Bydén har pekat på att det finns brister när det gäller beredskap och uthållighet. Totalförsvaret behöver stärkas på både kort och lång sikt och tempot i försvarsreformen behöver öka. Vi har inte 10 år på oss för att bygga upp ett starkt försvar.

Det förslag till uppdrag för försvarsberedningen som regeringen presenterade i förra veckan är inte tillräckligt. Nya pengar måste tillföras. Det får inte bara handla om att omplanera åtgärder på kort sikt som redan är beslutade. Vidare så måste försvarsberedningen få ta ställning till helheten – dels genom att beakta åtgärder på både kort och lång sikt och dels åtgärder som stärker både det militära och civila försvaret.

Moderaterna lägger nu fram följande krav inför försvarsberedningens arbete:

  • På kort sikt bör nödvändiga resurser tillföras mycket snabbt efter en snabb förankring med försvarsberedningen. Vi bedömer att det kan röra sig om cirka tre miljarder kronor för 2022. Det exakta behovet måste dock stämmas av med Försvarsmakten. Dessa resurser kan användas för anskaffning av ammunition, mängdmateriel och reservdelar samt för mer personal och satsningar på det civila försvaret inklusive cybersäkerhet. 

  • På längre sikt bör försvarsberedningen få i uppdrag att se över hur det innevarande försvarsbeslutet behöver justeras och förstärkas för en ökad förmåga. Beslut behöver också fattas om långsiktiga besked om ekonomin bortom 2025 för att ge myndigheterna långsiktiga planeringsförutsättningar.